..utan mina fina grannar..??
God kväll på er, här sitter jag som ett utsketet äpple rent ut sagt. Helt slut.
J är borta mycket denna vecka, och att vara själv om att lämna barnen och cykla vidare till jobbet, cykla hem på lunchen och gå ut med hunden, cykla tillbaka till jobbet, cykla till föris och skola, hämta barnen, hem till vovve, laga mat, städa, tvätta, ut med vovven igen, OCH aktiviteter på det!!!
Nej det är stört omöjligt, jag hade liksom inte kunnat lämna Ebba ensam igen, sen att cykla med bägge barnen till fotbollsträning och låta Inez vänta där med mig i över en timma, i regn.. nope, it´s a no can do.
SÅ, då är jag så vansinnigt tacksam över att jag har flera goa grannfamiljer som ställer upp lite då och då. Eller idag gjorde vi faktiskt en bra deal, jag tog hand om lilla grannflickan, medan grannmamman tog både sin och min son till träningen, hurray så bra!
Älskar att man hjälps åt på det viset, vi passar varandras ungar till höger och vänster i detta området och man blir lika glad av att kunna hjälpa till som att själv få hjälp. Ensam är inte stark alla gånger, ta hjälp!
Snart går svärmor i pension också hehe, komsi komsi lilla sväris. Så gott det ska bli att kunna ringa henne på lov osv, hon älskar ju att vara med barnbarnen och de med henne, så det är ju win win!
Hur gör ni, alla ni där hemma som inte alltid får ihop livspusslet, får ni nån hjälp?
Nä nu ska jag lyfta rompan från köket, slökollade lite recept och mumsade äpplen en stund efter barnen somnat, nu åker godisskålen fram framför Hollywoodfruarna.
Kramis
6
