Dags att ta tag i det där med att få bilder in i album, och inte bara i bloggen..

Bägge barnens ”Första år”-böcker behöver fyllas i och på, var evigheter sen sist. Inte så kul om de lämnas halvtomma.

Den där amaryllisen på bänken förresten, den trodde jag aldrig skulle slå ut. Fick den när jag fyllde år i början på december, och först nu har den slagit ut. Så fina de där, men det här få bli vinterns sista, för nu är det dags för vårigare blommor.

Vi hade en mysig dag hos min morfar igår, åt pannkakor, fikade och kikade kring gården. Barnen fick klättra upp i traktorn, spännande får de små.

En vägg inne i ladan är fylld med gamla redskap från förr, så himla häftigt att så mycket är bevarat. Tänk om man hade kunnat få kliva in i den tiden, bara för en dag eller så..

Julstämning i annexet.

I backen bakom morfars hus står det enorma bokar, man behöver vara ungefär fyra vuxna för att nå runt de tjocka stammarna.

Mamma hittade en röksvamp, som åtminstone Valentin hann trycka lite på, innan lillasyster (marodören) kom och ryckte opp den.

Hej onsdag!

Här fortsätter vi med ledig dag, studiedag på förskolan så jag har bytt min lediga torsdag mot idag istället. Sedan börjar allvaret efter julledigheten igen, det känner jag mig inte alls redo för..

Idag mår jag visserligen ganska bra, men igår.. fy. Vaknade med migränkänningar men tog en tablett innan jag satte mig i bilen mot morfar. Tyvärr hjälpte det bara ett par timmar för strax innan vi åkte hem ifrån honom vid 15-tiden kände jag att värken blev värre och värre och illamåendet trängde sig på. Fick lägga mig direkt när jag kom hem (som tur var hade J kommit hem från jobbet) och trycka i mig lite hästepiller, sedan låg jag pall hela kvällen.

Det är så hemskt så hemskt med migrän och jag blir faktiskt rädd nu när det kommer, panikkänslor liksom.

Men idag känner jag mig som sagt ok, nästan helt på banan iaf. 🙂

Hoppas ni mår toppen!

Kram

När hjärtat svämmar över.

Det är så fint att se kärleken mellan barnen & Ebba. De leker tillsammans, gosar i soffan, springer i naturen, busar ihop och sover tätt tätt tillsammans om nätterna, ofta på samma huvudkudde. Ett slags levande gosedjur, en enorm trygghet och en varelse barnen både tar hänsyn till, försvarar och respekterar. Tanken på att vår lilla svarta flicka inte ska finnas för evigt gör att jag inte kan andas. Barnen ska en dag förlora sin bästa vän.. Vet att man inte ska tänka så, men ibland slår det en.. som ett hårt slag i magen.

Hej måndag & ny vecka!

Igår hade vi en supermysig dag i stan, lekte med vänner på tre olika lekplatser runt om Haga, och fikade på café, innan vi gick hem till Sophia och Francis för lite innelek.

På hemvägen köpte vi pizza, en hel dag utan att laga mat. Så.himla.skönt.

Nu ska jag hitta på något med mina kottar, som precis har dansat sig svettiga under discolampan däruppe.

Hoppas ni får en fin start på veckan!

Kram