OUR NANNYDOG

måndag, januari 16, 2017 2 8

 

 

 

Vår älskade gosvovve Ebba, finaste snällaste och mysigaste i världen.

 

 

 

Älskade snusläpp.

 

 

 

Tänk att hon varit våran älskling i snart 9 år, usch jag vill bara inte att tiden ska gå så fort.. Hon tillhör ju kategorin ”äldre” nu och det har gett mig lite hjärtvärk det senaste. Tror inte jag överlever den dagen hon inte finns mer.

Hur barnen ska ta det kan jag inte ens tänka på för då bryter jag ihop. Valentin, som inte kan somna utan henne, de sover sked varje natt. Så otroligt gulligt, och tryggt.

Där barnen är, där är Ebba ♥

 

 

Nä fy, nu ska jag inte vara deppig, skulle ju vara ett glatt inlägg! Och lite inspiration för den som går i skaffa vovve-tankar.

För oss kommer alltid staffen vara no1 och för den som också är sugen på en liten biff så har ni lite kort info här:

 

 

Staffens egenskaper/mentalitet:

Staffordshire bullterrier är en ömhetstörstande, energisk, förarvek och humoristisk glädjespridare. Den är social, aktiv, positiv, uppskattar full fart och visar det med intensiva glädjeyttringar. Samtidigt älskar den att bara vara hemma med sin familj och mysa. Det viktigaste är att få vara med, vilka aktiviteter som än bjuds. I den analys av rasens mentalitet som gjorts beskrivs den som en social och lekfull hund med ett visst mått av nyfikenhet. Uttalade rädslor eller aggressioner är ovanligt inom rasen.

 

Historia:

Staffordshire Bull Terriern har sitt ursprung i kolgruvedistriktet Black County som nu täcker området kring Staffordshire, Birmingham och Midlands.
Då dessa områden var väldigt tättbefolkade och med mycket barn var kraven höga på en pålitlig hund allrahelst mot barn. Alla individer som visade tendenser till aggressivitet gentemot människor togs bort omedelbart och rasen kallas i sitt hemland för ”The Nanny Dog”.
Staffen är således avlad för tillgivenhet, lojalitet och vänlighet och de största användningsområdena är utställning och sällskap, men rasen passar också utmärkt till agility, lydnadsträning och spår.

 

 

Kram

8
2 Comments
  • Therese
    januari 16, 2017

    Jag har aldrig haft hund eller vart speciellt förtjust i dom heller, är ju mer en kattmänniska..☺ men jag känner med dig när du tänker på att Ebba börjar bli gammal, vår katt blev knappt 4 år & vi var tvungna att avliva henne då hon antagligen blivit förgiftad, inget hjälpte hos veterinären dom dygnen hon var där.. vi trodde nog inte att vi hade så mycket känslor för en ”liten katt” men vi grät som barn hennes sista dag.. den dagen som kommer för Ebba en dag kommer dina barn såklart vara jätteledsna men på samma gång har dom en jäkla fin och inte minst ärlig mamma som kommer förklara allt & då tror jag att dom kommer tackla det mycket bättre än du tror, barn förstår och accepterar på ett annat sätt än oss vuxna.. med detta vill jag oxå nämna även om jag är livrädd för dom flesta fyrbenta vännerna att Ebba verkar ju verkligen ha tillfört eran familj en massa mys och kärlek! Jag önskar ibland att jag inte var så rädd utan uppskattade dessa smarta fina djur istället..

    Kram på er

    • Catta
      januari 17, 2017

      Usch va ledsamt med pyssen gumman.. minns när farfars katt (som jag växte upp med, han blev 17 år) skulle avlivas och jag satt uppe i mitt fönster hela natten till den dagen och tittade mot farfars ytterdörr.. var helt knäckt.

      Klart du inte ska vara rädd för vovsingar, det får vi fixa, när vi skaffar valp nästa gång kommer du bli kär 😉 Finns inga elaka djur vet du, bara elaka människor, så det är dem du ska vara rädd för. Eller hur!

      Puss o kram o natti

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *